Bridget.

Uppdateringen här är verkligen intense! Men alltså, det är så när man har annat att tänka på... Och det är ju lite så nu för tiden, mitt huvud är liksom fyllt med en massa som ska göras och sådär. Plus att det ska sovas och tränas mellan varven också. Så dagarna går, kan man ju lugnt säga.

Den här helgen har jag relatat med Bridget Jones. Så igår tittade jag på Megamind (ja, det är en barnfilm, men jag GILLAR barnfilmer... eller ja, bra barnfilmer åtminstone) och käkade glass och skrattade för mig själv. Sedan läste jag lite i min nya chicklitt (kan man väl kalla det) innan jag gick och la mig i sängen och lyssnade lite på Whitney Houston. Försökte sjunga med också, haha! Ja, och det låter ju nästan lite sorgligt och så, men faktum är att jag gillade det.

Innan jag lekte Bridget så fick jag damp på mitt exjobb för att jag inte kunde göra diagram i excel. Det gick liksom bara inte och jag höll på att börja gråta alltså. Jag har ju kunnat göra diagram innan!? Så i ren desperation slängde jag upp en status på fejjan och vips så erbjöd sig en fin klasskompis att hjälpa mig, hon och en annan klasskompis skulle ändå pyssla med lite sånt. Så sagt och gjort, jag packade ihop mig och pös bort till henne en sväng. Det visade sig att jag inte kunde göra diagram för att jag hade skrivit punkter istället för kommatecken när jag hade fört in datan i excel. Och därför så tvärvägrade den att göra diagram åt mig. Haha, en sån grej hade jag nog inte kommit på själv. Men efter det har jag gjort diagram på löpande band.

Idag har jag städat himmet, tragglat med exjobbet (och såklart gjort diagram) och tränat. Ja, och läst lite bok då. Kort och koncist, ohyeah.

Over and Out
/L.

Offline.

Var ett tag sedan jag skrev här sist, I know. Men det har liksom hänt grejer och så har jag inte tagit mig tid helt enkelt. Så här kommer väl en "superkort" sammanfattning.

I onsdags åkte jag in till Gbg för att gå på intervju på Djurklinikerna.se. Allt gick bra och jag hittade kliniken (efter att ha snurrat runt ett tag i denna gigantiska stad, snacka om att gpsen i mobilen var min bästa vän!). Men när jag kom dit visade det sig att personalansvarig var på en annan klinik! Trötta mig... Var ju tvungen att dubbelkolla mailet jag hade fått om var vi skulle träffas och jag var på rätt ställe, inte hon. Suck. Så frågade hon om jag kunde ta mig till kliniken hon var på (som ligger en bra bit utanför Gbg, tror jag) och jag kände bara att nej, det kan jag inte. För jag hittar inte i stan, och ska jag dessutom krångla mig dit med kollektivtrafiken så lär ju klockan bli mitt i natten innan jag är där. Så jag fick träffa en annan. Kortaste intervjun av alla blev det.

Ja, sen kollade jag runt i lite affärer, får ju passa på när man är i centrala Göteborg liksom, händer ju inte superofta. Och efter några intensiva timmar hämtade jag bagaget på stationen, letade upp rätt hållplats (vilket var lite krångligt) och tog bussen hem till min morbror och moster. Lagom lönt att jag köpte biljett till den resan, det var inte en jävel som kollade om jag hade betalt för mig eller ej (chaffisen var ute på promenad nånstans). Jaja, jag kom hem till dem i alla fall, med lagom mycket skoskav. Har ju duktigt klena fötter. Sov hos dem till torsdagen, väntade tills min morbror slutade jobba och sedan var han snäll och körde mig till Ale Djurklinik, min sista intervju. När den var slut så åkte jag med honom ut till Lyrön där våran sommarstuga ligger. Mamma, pappa och hunden var redan där och det var kul att träffa dem igen.

På Långfredagen kom moster och kusinerna ut också och sedan hängde vi där hela påskhelgen. Eller ja, hängde och hängde... Vi hade en septitank som skulle grävas ner (vi håller på och installerar en inomhustoalett och i den tanken hamnar allt man producerar helt enkelt) plus en del av rören som leder från toan till tanken. Så det var grävmaskin som gällde. Och en massa grus skulle ner i alla hål. Som tur var fick vi låna grannens fyrhjuling och släp för att få gruset från högen till hålet där septitanken låg. Gissa vem som körde den då? Jo, jag! Fett kul är det, men jag har lite stela muskler idag. Det är jobb att ratta rundor en sån. Och förutom att släpet åkte halvvägs ner i hålet en gång (de sa faktiskt till mig att backa!) och hela fyrhjulingen nästan välte när jag körde upp i en slänt och skulle svänga på vägen ner så gick det himla fint.

Förutom det så roade jag och mamma oss med att ta bort hur mycket löv som helst från tomten och tämja våra vildvuxna björnbärsbuskar. Det betyder att vi klippte ner de jävlarna. De hade spridit sig som pesten och när man stod där mitt bland stickande långa grenar i kallt regn så påminde de om någon sorts monsterväxter hämtade från Harry Potter. Heeeelt crazy. Men vi fick ordning på dem, haha. Igår tog jag och mamma en lång promenad med hunden också. Tvärs över ön tror jag att vi gick i solskenet. Det var så härligt! Vi var härligt trötta sen allihop alltså. Det var man varje dag. Frisk luft gör susen!

Men det skönaste har nog varit att 3G täckningen därute suger. Har liksom inte kunnat följa Facebook sådär som jag brukar. Fett skönt. Jag hatälskar Facebook. Ibland blir det bara för mycket liksom... Och man märker det inte riktigt förrän man är utan det. Jag kan bli riktigt rabiat och snoka rundor som en tokig. Eller snoka gör jag väl inte, lägger man upp grejs på fejjan och jag kommer åt att titta på det så kan man ju inte kalla det för att snoka... men kolla runt. Ja, det kan jag göra tills jag kräker på det. Varför? Ja, det är lättare att göra det än att formulera meningar till exjobbet.

Så jag har njutit av min offline-helg med min familj. Lite på samma sätt som jag njuter av att komma tillbaka till internet. Och riktiga toaletter med spolfunktion.

Over and Out
/L.

Koll.

Nu för tiden kan jag fascineras av min förmåga att hålla en hyfsad koll på saker och ting. Jag vet, det lät annorlunda för någon vecka sedan, men när jag tänker efter så är det många bollar i luften för tillfället och på något sätt så känns det som att man ändå har huvudet ovanför vattenytan. Förutom att jag för ett kort ögonblick (typ 5 min) helt uppriktigt glömde bort vilken jacka jag hade på mig idag.

Imorse var jag på spinningen 07.00. När väckarklockan ringde så undrade jag varförihelvete jag skulle envisas med något sånt, framförallt eftersom min säng är gudomligt skön. Men har man satt upp sig på ett pass så får man faktiskt se till att dyka upp. Så jag tog med mig min träningsvärk och drog en vända på cykeln. Mamma har nog rätt i det där att träningsvärk ska tränas bort, för det börjar bli bättre med den nu. Är ju knäppt att man kan köra spinning fem dagar i veckan utan och få några känningar och sedan när man har stått på löpbandet i en halvtimme så kan man knappt röra sig någon dag efteråt. Det är det fina med att trampa ur slagget!

Sedan gick jag till skolan. Träffade mina "hyresvärdar" och deras ystra lilla hund på vägen, så jag passade på att säga till om det kalla vattnet i duschen (jag har fan ta mej aldrig duschat så snabbt som jag har gjort de senaste dagarna!) och att jag hade tänkt tvätta men att båda maskinerna var upptagna så jag hade bara ställt min tvätt vid sidan så länge (jaha, och varför berättar jag det? jag har en poäng, lovar). Sa att jag kunde tvätta sen när jag kom hem från skolan. De är ju väldans trevliga, så vattnet skulle de kolla och inte behövde jag vänta ända tills i eftermiddag med tvätten inte! Jo, sa jag, ska ändå sitta på skolan några timmar så det är ingen fara. Ja, och sen kommer jag hem. Går för att fixa min tvätt. Då har "frun i huset" redan gjort det! Vad säger man? Alltså det var ju snällt, men jag vet inte... Jag hade ju delat upp det så att det hade räckt att köra två maskiner, men hon hade liksom lämnat en tredje hög (som mycket väl kunde körts i den ena maskinen) som jag ändå fick köra. Och så tror jag att hon har tagit jättemycket sköljmedel. Tanken var jättegod. Det är bara jag som är ett sånt där kontrollfreak som liksom planerar grejer rätt mycket i detalj för att allt liksom ska klaffa (det gamla paketet tvättmedel ska ta slut innan det nya öppnas och sånt). Sen kommer någon annan och gör det och så blir det inte riktigt lika bra. Det blir bra, det är inte det, men det blir bara inte riktigt lika bra som det hade blivit om jag hade gjort det själv. Suck (på mig själv för att jag är sån då, inte på andra som gör snälla saker). Vad spelar det för roll imorgon liksom.

Ja, och jag skickade ju iväg min enkät igår, till hästmagazinet.se. Frågade snällt om de kunde publicera den där. Fick snabbt svaret att den skulle komma upp där som idag. Bara sådär liksom. Hur smidigt som helst. Den har legat där i kanske 8-9 timmar. Över 100 personer har svarat! Så glad man blir då liksom. Det finns folk därute som bryr sig om det jag gör och vill hjälpa till, det värmer. Sen är ju hästfolk väldigt engagerade alltså, det märker man. Fortsätter det i den här takten så får jag stänga den imorgon ju. Gött!

Over and Out
/L.