Exjobb.

Ja... då var exjobbet igång då. Än så länge hänger trådarna lite löst och jag har väl inte riktigt full koll på allt, men något säger mig att det kommer lösa sig. Vi har ett bra upplägg i kursen tror jag, med studiegrupper och så. Jag har hamnat i en bra grupp, och jag tror verkligen att jag kommer få användning för den framöver. Det blir ju lite lättare om man hjälps åt och att ha några stycken som man kan diskutera med och söka stöd hos kommer att vara toppenbra. Åtminstone för en lat jävel som mig själv. Helt sjukt att det är sista terminen nu.

Jag har inte skrivit så mycket på sistone. Orken har väl inte funnits. Var i Helsingborg i helgen igen, så då blir man alldeles slutkörd. Märks ju inte minst på bussresan hem till Skara, jag somnade som en stock lite utanför hbg och vaknade inte förrän bussen hade kört in i gbg. Min snabbaste resa ever tror jag. Önskar att alla mina resor var så sköna, men jag får nog vackert konstatera att jag inte kan sova på tåg. Det går verkligen inte, så istället får man sitta där och glo ut i mörkret medan tiden segar sig förbi. Men det är värt det, det känner  man när man kommer in i huset och får kramar av alla, inklusive hunden.

Det första jag gjorde när jag kom ner i onsdags kväll var att åka och titta på hoppträning på Helsingborgs Fältrittklubb, HFRK. De har en ganska kontroversiell tränare där som har en rätt högt uppsatt position inom klubben. Och varje gång jag ser hans träningar så förundras jag över hur de kan ge en sådan människa så stor plats inom klubben. Denna gången hoppade de visserligen inte höga hinder utan fokus låg på vägar och lite gymnastikhoppning. Det var ju i och för sig bra, men några av hans elever hoppade med gummisnodd eller graman. Japp, de hoppar med graman. Och det är helt sjukt vad det gör mot hästarnas kroppar. Gramanen låste fast hästens huvud vilket innebar att den inte kunde sänka det vilket gjorde att den inte heller kunde dra upp framben och bogparti för att få en naturlig hoppkurva över hindret. Resultatet blir istället att den måste kasta frambenen över hindret och sedan liksom tippa över bakbenen. Bara därifrån jag stod så kunde man tydligt se hur hästarna spände ryggmusklerna något abnormt för att ens ta sig över hinderna. Det gjorde lite ont i mig. Eftergiften efter ett avklarat hinder var också i stort sett obefintlig. Varje gång jag ser hans träningar så kan jag inte sluta fascineras av hur duktiga hästarna och ryttarna är. För det är de. Framförallt hästarna ska ha en eloge för att de överhuvudtaget hoppar på det sättet. Men jag kan inte låta bli att undra hur länge hästarna han tränar kommer att hålla. För om sanningen ska fram så kan jag inte se att han genom sitt träningsupplägg ger de här djuren bästa möjliga förutsättningar till långa karriärer som hopphästar. 

Oj, vad jag engagerar mig då! Haha, jag vet, men hästar är verkligen något som berör mig. Det är så fantastiskt fina djur helt enkelt. I övriga livet flyter det på. Det är skönt att vara tillbaka i Skara igen. Sängen här är så himmelskt skön aå hälften kunde varit nog. Får alltid för lite sömn i hbg, man går och lägger sig sent och vaknar tidigt. Så snart ska jag nog krypa ner i sängen igen. Däckade visserligen på soffan i några timmar, men det känns inte särskilt svårt att kunna somna om en stund igen...

Over and Out
/L.