Kall.

Fy fasen vad jag är kall! Förmiddagen har spenderats på Axevalla travbana, och jag har fortfarande inte fått upp värmen. Dagar som denna är det lite halvkasst att vara singel. Dagar som denna vill man gärna ha någon att krypa upp hos i soffan och sno lite värme ifrån. Men sen är det ju allt det där andra som ska funka också. Jag menar, man gör ju förhoppningsvis mer som ett par än bara sitter och trycker i soffan och då är det annat som ska klaffa.

Det var i alla fall spännande på travbanan. Man är så sjukt dåligt insatt i det där med trav så det var kul att få en liten inblick i hur det ser ut. Det var häftigt att se hästarna springa på banan också, att få stå så nära som vi faktiskt gjorde och få se dem dundra förbi. Säga vad man vill om hästar, men jag tycker de är maffiga. Och nu är jag himla sugen på att kolla puls och temp på hästarna hemma, kolla lite mer konkret hur de egentligen klarar av träningen. Inte för att de går särskilt hårt alls, men hade varit kul och se ändå.

Jag sitter i skolan just nu. Väntar på att klockan ska bli sex så man kan lyssna lite på Anders Hallgren, en rätt känd, svensk hundman. Eller hundpsykolog heter det ju med ett finare ord. Vet lite vem han är, men har inte hört sådär överdrivet mycket om honom, så det ska bli kul att se vad han har att säga. Sen ska jag rusa hem och packa in mig i snuttefilten! Imorgon väntar vårdplansarbete, och det lär inte bli skoj. Det känns som att man ska bestiga ett fakking jävla berg! Men jag måste göra det. Det måste ju göras. Och jag vet att jag inte får nånting gjort till helgen, så det är bara att gilla läget. Även fast man gråter lite inombords. Eller mycket, man gråter mycket.

Over and Out
/L.